Gunnar

Så nu är nästan hela köket urplockat. Längst in syns den lilla kyllådan. Den var inte helt lätt att få ur. Den var fastskruvad i bänkskivan med små-små skruvar. Nu blir det nog ett bra tillfälle att montera en kyl med kompressor. Hitanför kylen var vasken. Om jag klämmer ihop den delen av köket går det nog att få in den nya kylen.
Nu är också bänkskivan borta. Motorn är helt lös och redo att komma upp i ljuset. Med den nya mastkranen blev det en barnlek att få upp den på släpet. Lyftögla på motorn finns som standard. Nu medan motorn är borta ska jag städa hela motorrummet och ev måla det så det verkligen går att hålla efter lorten där inne.
Detta är andra gången jag använder släpet. Det börjar betala sig.

 

 

På Blocket hittade jag Gunnar Nordin. Jag sökte topplock och han hade det och många andra saker jag behöver. Yanmar YSM verkar han ha en viss kärlek för. Det är en lättsam motor att jobba med. Det är enkelt att byta lager, men spridarjustering måste någon kunnig person göra åt mig.

Om du behöver delar, uppmuntran och tips, bör du absolut vända dig till Gunnar Nordin 017 15 39 23 med adress i Bålsta

 

Dom över motor

Nu, efter lång väntan, har domen fallit.
Det var som jag fruktade, läckage från kylkanalen till insugningsröret.
Då blir det en renovering av cylindertopp, cylinderlopp med byte av kolvringar och nya lager.
Då kommer motorn att fungera i 15 – 20 år till. Den har ju funkat sedan -79, vilket är 37 år. Att den stått emot saltvatten så länge är en bragd.

Nästa steg blir att lyfta motorn ur båten och transportera den till en bra verkstad.
Det senaste jag lärt mig är, att motorn är en förkammardiesel. Detta innebär att själva förbränningen sker utanför cylindern i ett litet utrymme i locket, vars öppning går att se till höger uppe i bilden. Det ger en tystare förbränning och gång

 

Väntans tider

Nu har motorfirman försökt en hel vecka att lossa spridaren, så att dom kan blästra och leta hål i toppen. Den ligger i ett dieselbad, men rosten släpper inte för det. Resultatet från den här undersökningen blir helt avgörande för det fortsatta arbetet.
Snart må jag väl kasta in handduken till motorfirman och köpa ett begagnat lock

Topplock

Topplocket på den här motorn bör nog kallas cylinderlock, eftersom motorn ligger ner med cylindern vågrätt åt styrbord.

Nåväl, åtkomligheten är inte såå bra på styrbordsidan. Jag försökte få bort spridaren, men gick totalt bet på den uppgiften. Då insugningsröret var borta såg jag vatten vid ventilen.

Det var tur att allt inte gick så lätt, för då hade jag inte gjort den upptäckten. Topplocket måste bort.
Det är mycket mixter med att lossa motornfästena och baxa den åt babord och lyfta lite. Då ser jag att det  är fullt med rostavlagringar i kylkanalerna. Tänk att det kan täppa till så mycket ….

Nu är locket i alla fall i trygga händer. Hoppas dom klarar av arbetet fort, innan jag glömmer hur allt satt ihop

Familjesegling

Dottern med familj följde med på en liten tur. Yngste pojken tyckte det var hel-läskigt när det lutade, men fann säkerhet i pappas famn. Vi gick till Högholmen och flytbryggan där.
Pojkarna for som skottspolar iland med varsin håv så fort båten nuddade bryggan. När det sedan var dags att äta, fick vi nästan bära dom under protest till matbordet. Dagen efter blev det besök på Ulvön. vi samlade lite kulturpoäng genom att vandra genom byn, samt lyssna på Sven, som har ett otroligt stort kunnande

Sven följer inget manus, utan berättar alltid ur hjärtat, så det blir alltid nya, intressanta och trevliga historier. Han har ett STORT hjärta

 

 

 

 

266 trappsteg, fick jag det till på vägen upp till lotsutkiken. Det var nog endast jag, som räknade, ety det finns såå mycket intressantare att göra på vägen.

Jag gissar att det finns miljontals bilder, som den här

Tredje etappen gick till Mjältön, Sveriges högsta ö. Den seglingen startade ungefär mitt i bilden ovan. Det var fin vind och alla var nöjda, men sedan när vi kom ut på havet, för att runda Södra Ulvön, blev det stora vågor och ganska hård vind. Det stampade och stänkte. Yngste man i besättningen ogillade situationen inte fullt lika mycket, som under gårdagen. Då vi rundade Ulvöns sydspets och fick en god slör, blev alla glada igen.

Styrman håller koll horisontellt och navigations-officeren tar solhöjden

Vi hade båten full av spön och drag en mass, men det var håvandet, som var det verkligt intressanta. Det är ju klart, egentligen, att då man nästan ser sitt byte i vitögat, att det är spännande

Det är mycket vackra små fiskar dom fångar

 

 

 

 

 

Fram emot kvällen kunde vi samlas för att grilla korv.

Det är ett kapitel för sig, det här med att grilla med barn, så det tar vi inte nu.

Ö-viks kommun och landsting är mycket generösa. Dom ordnar, så att det finns ved till grillar och bastuar (Kan det heta så i flertal???) på en hel drös med holmar.

”Hoppas vind vänder, tills jag ska hem”, sa käringa som rodde i motvind.
Det var lite så för oss, men sista biten till hemmahamnen blev det en liten seglats med seglen åt båda håll, dvs. ”segla svan”

Nu var det hög tid att ta itu med motorproblemet. Efter allt resultatlöst jobb i S-vall med motorn, blir det bara intressantare. Efter att ha eliminerat felkälla efter felkälla är jag nu helt övertygad om att det är spridaren som kladdat igen. Dock finns en risk att det är spridarpumpen, som är bov i dramat. Positivt tänkande gör att jag nu är bekymret helt på spåret.
Se så genialt konstruktören gjort för att åtkomligheten ska vara riktigt bra.