Vändpunkt

Längre norrut än Holmön, i höjd med Umeå, kom jag inte. Jag blåste fast och ledsnade på nordliga vindar och styrde till Obbola. Oj, en sån fantstisk gästhamn. Hamnvärden var en man från Persien (Han ville inte kalla sitt hemland för dess politiska namn utan höll sig till det historiska). Världens mysigaste och hjälpsammaste person. Anläggningen med två vedeldade bastuar och stor gemensamhetslokal är i yppersta skick.
På väg norrut hade det varit tomt i hamnarna. Nu var det sex båtar i lilla Järnäsklubb och lika många på den lilla flytbryggan på Vålön utanför Ö-vik. (Var det inte två bryggor då jag seglade norrut?