Efter att ha felsökt kom jag så till den sista (?) felkällan. Är det vatten i bränslet?
Jomenvisst! Varför är det man letar efter alltid på det sista stället?
Nu spinner motorn som en katt. Helt underbart. Det gör ju inget att motorpysslet tagit så lång tid. Det har ju i alla fall inte varit något trevligt väder att ge sig ut i.
Motorn var ju så svår att få igång. Bränslet kommer fram hela vägen till spridaren, så felet torde finns i topplocket.
Då jag tog bort insugningsröret såg jag flera staniolbitar. En hade t.om fastnat mellan ventiltallriken och sätet. Klart att det inte går att få igång motorn då. Det ljudisolerande skumgummiskiktet i motorrummet är klätt med tunn aluminium. Det hade lossnat och sugits in. Nu får det bli ett myggnät för insuget
Då jag ändå hade skit under naglarna passade jag på att ta hand om vattenpumpen
Jo, så illa är det! Motorn gick en stund, men larmade och stannade. Jag hade glömt öppna för kylvattnet, så motorn nöp. Efter det gjorde jag flera startförsök. Startmotorn gick lika trögt, som tidigare, men motorn ville inte. Trots flera batterier parallellkopplade gick den lika sakta. Inget fel på motorn, då den går lätt och fint att veva med pysen intryckt.
Den nya startmotorn saknar ”tratten”, som ska ge stöd åt axeln med drev, då det kommer farande mot startkransen på svänghjulet.
Jag kontaktade säljaren, som lovade skicka en med tratt
Min teori är att utan stödet i tratten vrider sig axeln så att kuggarna klämmer varandra.
Ur med klumpen. Ingen verkstad igång förrän om 4 dar. SUCK
Startmotorn på plats. Det var lite svårt att få igång motorn. Det berodde på bränsletillförseln.
Först pumpa, pumpa, pumpa på lågtryckspumpen, sedan öppna vid spridaren och dra runt motorn. (Nu vet jag hur jag kommer åt ”pysen” på topplocket.) Då soppan kommit till spridaren, skruvade jag åt och startade motorn.
Jo, motorn, som alltid varit så lättstartad, började konstra redan på väg mot bryggan direkt efter sjösättningen. Jag kollade startknappen. Det knäppte bara till nere vid motorn.
Det kan ju vara startmotorn som är trött. Var är den? Jag tar bort trappan och halva köksinredningen. Där nere under spagettihärvan av kablar skymtar jag nåt, som torde vara det eftersökta objektet.
Ingenting är svårt om man vet hur man ska göra. Här är det servicevänligt; två muttrar och några sladdar. KLART!
Masten är sorgebarnet. Motorlanternan har inte funkat så länge jag haft den. Nu ska jag byta kabel. Den ska löpa inuti masten, så jag har lirkat ut båda ändarna och känt att den löper lätt.
Det är söndag och affärerna i Ö-vik öppnar inte förrän 12 och då jag kommer till båten igen regnar det otrevligt
Masten verkar ha varit full av barr och småskräp. Jag tror att den har använts av någon liten fågelfamilj i flera år. Där är ett litet hål i masttoppen, där dom har kunnat komma in. Masten har ju legat under tak varje vinter och har säkert varit ett bra ställe. Bygget har dock, varje gång man mastat på, rasat ner och lagt sig kring rullar och fall och där försvårat hissning och halning av segel. Båten låg alla år i Norrköping. Där är sommaren tidig, men inget visar att ungarna inte hunnit bli flygga.
Vad finns att göra mer än att läsa , då det regnar? Jo, inomhusarbete!
Jag har gjort ett försök att förbättra ventilationen under britsarna. Det ville gärna bli lite fukt på madrassens undersida. Hoppas slippa det nu. Glasfiber är svårarbetat. Det tog lång tid och flera batteriladdningar för dom sex hålen
Ekolodsdramat fortsätter
Ekolodet och allt därtill är bytt till det nya NMEA2000-systemet Den nya displayen passade nästan på den gamla platsen Där var också installerat ett 16 mm elrör för anslutningar.
Nu kan inte den nya kabelns kontakt komma genom röret.
Ingen panik. Det är ju bara att knipsa av sladden, dra igenom och skarva ihop igen.
Trodde jag, ja!
Av min son fick jag några fiffiga krympslangar med en liten klick lödtenn i mitten.
Teoretiskt är det inte så svårt, men trots att jag hade pannlyse och glasögonen på nästippen lyckdes jag inte få ihop fyra ledare, parvis skärmade med
aluminiumfolie, någon slags jord? i mitten och så trådskärm runt det hela och utanpå hela härligheten ytterligare en krympslang
Det var inte så många som sjösatte, eftersom det varit riktigt kallt under veckan.
Allt gick, som det ska. På väg in mot bryggan stannade motorn. Jag hade medvind så det var bara att lugnt styra till min plats. Motorn fick nog inte bränsle, varför den la av
Båtvagnen var jag ju lite orolig för efter haveriet i höstas, men den fungerade fint. Jag ska bara flytta bak vaggan lite, så det blir bättre balans.
Oj, så fina dagar vi haft! Sol, plusgrader på dagen och minus på natten. Då vi bodde utanför stan (i ett tidigare liv), sa barnen att det är vår då man kan cykla på skaren. Jag har inte, och kommer nog inte att testa så. Jag nöjer mig med att endast känna på vädret.
Till helgen ska vi ut på en fjälltur och efter den kommer båten att få ta mer och mer tid.
Under vintern har jag löst bekymret med ekolodet. Garmin undersökte mojängen och dömde ut den: Jag köpte ett nytt
Jag skickade in den här lilla datorenheten.
”Inget fel med den.”
En mycket trygg man på supporten förklarade hur jag skulle mäta displayen, för att kolla dess skick.
-”Kaputt”
Av hela den här historien lärde jag mig att: ”Skicka in samtliga komponenter eller samla ihop dom och ring sedan supporten för rådgivning.”
Det har varit stiltje på båtfronten ett tag, men den 22:a var det båtupptagning. Jag var i klubbstugan ca 40 minuter innan samlingen och utdelning av turordning. Trodde jag skulle vara bland de första. Där var knökfullt i stugan och jag trängde mig in som nummer 8. Tanken var att få upp båten tidigt och börja bygga ställning och få på presenningen samma dag.