Sundsvall

Om man sätter upp en hästsko så här över en dörr, rinner lyckan ut. Jag vill inte tro att det råder samma erfarenheter till sjöss vad gäller livbojar.

Det positiva jag upplevde igår var att jag kom fram till bryggan utanför Hjertmans utan motor.
Jag hann demontera filtren innan mörkret föll.
Jag stack ner huvet i aktre luckan bredvid tanken för att se hur filtret var beskaffat. Det var trångt och jag kröp fram vad som gick för att kunna se ordentligt. Vilken väldans tur jag hade, då jag skulle ut. Jag fick loss valkarna på magen från insidan av hålet. Ja, dom är ju inte kvar där, utan följde med ut under starka protester. Annars hade jag suttit kvar där ännu och sett strutsaktig ut.
Jo, det var ingen match att få lös delarna.

För att ladda  mentalt  för framgång i projektet, löste jag på morgonen flera sudokus  av den lättaste varianten.

Det var en gammal anordning för att skilja bort vatten. Tur att jag får byta till ett modernt med filter i och samtidigt slippa geggan som var i det gamla.

 

På plats ser det ju mycket proffsigt ut. Allt detta hann jag innan regnet, tidsenligt, kom över stan.

Kan vädret ha kalas? Det ser ut som om båtarna i hamnen ligger och flyter i något mousserande, Coca Cola av färgen att döma

 

 

Precis som jag skulle dra iväg med båten kommer Edgar ut på bryggan jag just lämnat. Gick in till nästa brygga för att möta honom.
”Jo men en sån motor hade jag i min båt innan jag slängde ut den.”
Med nya krafter och ideer ombord gjorde vi följande upptäckt. Om man tar bort koksmöbeln ovanför motorn får man MYCKET bättre åtkomst. Det var bara att lossa två skjutreglar och dra ut kasetten med skåp och lådor. Det framgår lite av bilden att det är bättre utrymme.
”Sa du inte att den är tvåcylindrig? Var är den andra cylindern, då?”
Vi checkade bränsletillförsen fram till spridaren. Så långt är allt bra, men  resten måste en fackman göra. Motorn startar inte. Det var tur att jag fick besök. Vi satt och surrade och det började regna och vinden försvann. Vilken tur jag inte for iväg.