För några veckor sedan handlade jag på Willys. Dom har mjölk med lång hållbarhet. Nu är jag på Holmön och ska göra några inköp, så jag klarar mig hem. Mjölken har inte särskilt lång hållbarhet, men till min glädje ser jag att den laktosfria uppfyller mina önskningar.

Lite mer om vindrodret lär jag mig varje dag. Nu har jag kommit på hur jag kan fälla uoo roderdelen så den pekar väl upp mot molnen.

Söder om fyren Gåsören, utanför Skellefte, siktade jag på en fin badplats med brygga.
2006 var där 1,8 meter djupt. Det var 15 år sedan. Landhöjningen sedan dess är ca 7 cm.
Nu är vattendjupet – 19 cm. Om jag gjort mig besväret att räkna hela alltet, hade jag hamnat på 1,54. Sista uppgiften missade jag och försökte försiktigt smyga in. MEN si det blev stopp.

Då kom en snipa full med folk och visade mig till Ursviks segelsällskaps uthamn alldeles i nästa vik, Burvik. En fantastisk hamn med badstränder, dass och en riktig, vettig bastu.

Stort TACK till personerna, som visade mig dit! Denna hamn finns inte i förteckningarna

Allt trevligt sker inte på sjön.

I hamnen i Lule träffade jag en ”kul kille” ,Kay, i min ålder, fast roligare.
Han har hållt på i 5 år med den här härliga skapelsen, som sjösätts nästa sommar.

Han bjöd på kaffe flera gånger. Kaffe är ju ingen dryck i norra Sverige, utan en social samvaro.

Han berättade mycket intressanta saker om Afrika, Indien och Norrland

Tack Kay för allt kaffe

Fastnade med ena knäväcket i mantåget och steget till bryggan blev för kort.
Efter rådslag med 1177, hälsoc i Lule hade stängt, blev det taxi till ”lassa”.

Det är ju ett minus, att vara ensam, då sånt här händer. Jag fick STOR hjälp från Granuddens hamn. Dom ordnar med båtplats, trots att dom inte har gästplatser. I morgon far jag hem och slickar mina sår. Lårkakan fixar sig på några dagar, men revbenen behöver mer tid.

Inget ont, som inte har …
Jag får träffa barn o barnbarn, vilket jag annars missat. HURRA !!

Han ramlade på golvet i båten och fick ett durkslag

Motorn, en gammal trotjänare, började konstra redan i fjol. Den kunde gå ner i varv, så den nästan stannade, för att sedan obekymrat tuffa på. Nu på hemresan från Brändöskär var den helt omedgörlig.
Beslut: Gå norrut till Norrkust Marina i Båtskärsnäs.
Det blev andra besöket där, då jag tittade in på vägen till Haparanda, för att meka lite med bränsletillförseln. Tyckte då att jag lyckats, som så många ggr tidigare.
Denna gång bollade jag mina ideer med Steve, ägaren. Efter sex timmar hade jag gått igenom det hela.

Det troliga felet var att det kommit skräp i ett av dom pyttesmå membranen i lågtryckspumpen. Det kändes omöjligt att få fram bränslet i slangen, tills jag fyllde upp i tanken. Soppan ska nämligen gå uppåt en vända genom övre delen innan den kommer till första filtret, sen rann det som attan.

Motorn startar !!!

Bara att låta fantasin flöda är ett stort äventyr. Vilket häftigt flytetyg !
Det har legat 13 år i vattnet och tas upp för översyn

Det har blivit mycket väntan i Båtskärsnäs och tid för promenader

I Brändöskär bestämde jag mig för att gå till marinan i Båtskärsnäs, för att skaffa filter.
Jag tog ut kurserna och la in i plottern. Det är skönt med en sån exakt hjälp, då man inte ser land.

Här syns Malören fyr långt borta och lite närmare en hel radda med stenar.

Så ser det ut bredvid farlederna.
Det kan tyckas att man är mitt på havet och då bör det ju vara säkert

25 W solcell ligger på rufftaket. 100 wattaren har lämnat in. Detta innebär att utan laddning vid brygga och utan motorgång ….. Vad annat var inte att vänta

Tänk bort den gröna pricken. Jag ville inte se en sådan syn.
Jag hade ju den senaste kompasskursen, men vågade inte gå mot horisonten utan att se några märken.

Närmaste säkra punkt var Malören, så det blev till att göra en helomvändning

Som ett brev på posten ( ja, det kommer inte bara räkningar) ser jag en segelbåt på nordlig kurs. Det står GER i seglet. Är det en av dom tävlande till Töre? Det visar sig så och jag följer efter. Tack, tack !!!

Efter många ensamma timmar på det stora havet, där jag sett tre fraktfartyg, kommer jag till Lule City. Gästhamnen är så centralt det går. Några steg o man är på Kungsgatan.

Det verkar lite dyrt och lurt med 250 kronor kontant utan kvitto i en miljonanläggning. Det går inte att räkna ”taggen” man får fäst på båten som kvitto.

Synoptik i Ö-sund skickar mina nya glasögon till Lule, så jag går ut till Kluntarna för att tillbringa hälgen där. På den korta seglatsen var det fartygstrafik som 2Lilla Suez”. Hörde jag något om ensam?

Vägen ( sjövägen ) var tråkig. Det gick bra med mina hjälpredor, vindroder och autopilot
Trollön – Norrbyskär 29 M 10 tim
Holmön – Bjuröklubb 47M och 9 tim
Bjuröklubb – Gåsören 14M och 5 tim
Gåsören – Pite-Rönnskär 24M och 5 tim
Pite-Rönnskär – Junkön 35 M 7 tim

Så efter en veckas segling är jag i början av mitt tänkta mål

Då kostnaden i Lule gästhamn är så ohemult hög sökte jag upp Stensborg, en gammal sågverksö. En stor del av ön är byggd på ”spinkved”. Det är vad vi kallar ”bakved”.
Den här hamnen har det nödvändiskaste, fri hamn och dass ett stenkast från Lule

Efter många ensamma timmar på det stora havet, där jag sett tre fraktfartyg, kommer jag till Lule City. Gästhamnen är så centralt det går. Några steg o man är på Kungsgatan.

Det verkar lite dyrt och lurt med 250 kronor kontant utan kvitto i en miljonanläggning. Det går inte att räkna ”taggen” man får fäst på båten som kvitto.

Synoptik i Ö-sund skickar mina nya glasögon till Lule, så jag går ut till Kluntarna för att tillbringa helgen där. På den korta seglatsen var det fartygstrafik som 2Lilla Suez”. Hörde jag något om ensam?

Nu var det sista rycket. Monteringen av Lazy Jacks går inte att göra själv utan båtsmansstol. Klubbens stol var någon annanstans. Anders, Årekocken, har en väl utrustad båt. Till bådas vår glädje hade han en i gömmorna.

Grisslan efter ca tre timmars segling och de första trevande försöken med den nya tekniken.
Dagen därefter blev det 12 timmars segling till Norrbyskär. Tänk att den stora huvudbryggan ”ångbåtsbryggan” inte blivit lagad! Det påminner om fortifikationsverkets brygga på Brämön. Där går det heller inte fort
På natten hörde jag kylaggregatet i stort sett hela tiden.
Dagen därpå var jag utan el. Tur att det finns ”riktiga” medel för navigation

Obbola nästa, bara några timmar
Jag frågade grannarna i hamnen om kyltekniker.
Innan han kom försökte jag att jag förbereda lite. Ur det lilla utrymmet plockade jag upp flera buntar med ”snören”, som jag nog aldrig kommer att använda.

Jag lossade kompressorn från hållaren, men tog endast bort alla elanslutningar, efter noggranna fotograferingar.

Det är lite svårt att tro att båten är byggd på Gotland och inte i något land i Asien.

Innan den mycket trevliga Leif Lundmark lämnade mig, bad jag honom fotografera.

Den här bilden för mina tankar till Sven Yrvind, du vet han som bygger sina egna små båtar och korsar atlanten.

Nu surrar kylen så tryggt igen.

Tidigare var kylelement gjorda av legeringar, som inte tålde citroner eller tomater. Legeringen frättes upp med haveri som följd