Jo, så illa är det!
Motorn gick en stund, men larmade och stannade.
Jag hade glömt öppna för kylvattnet, så motorn nöp.
Efter det gjorde jag flera startförsök. Startmotorn gick lika trögt, som tidigare, men motorn ville inte.
Trots flera batterier parallellkopplade gick den lika sakta.
Inget fel på motorn, då den går lätt och fint att veva med pysen intryckt.

Den nya startmotorn saknar ”tratten”, som ska ge stöd åt axeln med drev, då det kommer farande mot startkransen på svänghjulet.

Jag kontaktade säljaren, som lovade skicka en med tratt

Min teori är att utan stödet i tratten vrider sig axeln så att kuggarna klämmer varandra. 

Ur med klumpen.
Ingen verkstad igång förrän om 4 dar. SUCK

Startmotorn på plats.
Det var lite svårt att få igång motorn. Det berodde på bränsletillförseln.

Först pumpa, pumpa, pumpa på lågtryckspumpen, sedan öppna vid spridaren och dra runt motorn.
(Nu vet jag hur jag kommer åt ”pysen” på topplocket.)
Då soppan kommit till spridaren, skruvade jag åt och startade motorn.

Så enkelt är det.

Det visade sig att det inte blir någon följetong om startmotorn.
Den är helt rutten inuti, så det blir till å skaffa en ny.

Då jag uppdaterar sidan kommer ett meddelande ”Motor II är nu live. ”

Jo, motorn, som alltid varit så lättstartad, började konstra redan på väg mot bryggan direkt efter sjösättningen. Jag kollade startknappen. Det knäppte bara till nere vid motorn.

Det kan ju vara startmotorn som är trött. Var är den? Jag tar bort trappan och halva köksinredningen. Där nere under spagettihärvan av kablar skymtar jag nåt, som torde vara det eftersökta objektet.

Ingenting är svårt om man vet hur man ska göra. Här är det servicevänligt; två muttrar och några sladdar. KLART!

Masten är sorgebarnet. Motorlanternan har inte funkat så länge jag haft den. Nu ska jag byta kabel. Den ska löpa inuti masten, så jag har lirkat ut båda ändarna och känt att den löper lätt.

Det är söndag och affärerna i Ö-vik öppnar inte förrän 12 och då jag kommer till båten igen regnar det otrevligt

Masten verkar ha varit full av barr och småskräp. Jag tror att den har använts av någon liten fågelfamilj i flera år. Där är ett litet hål i masttoppen, där dom har kunnat komma in. Masten har ju legat under tak varje vinter och har säkert varit ett bra ställe. Bygget har dock, varje gång man mastat på, rasat ner och lagt sig kring rullar och fall och där försvårat hissning och halning av segel. Båten låg alla år i Norrköping. Där är sommaren tidig, men inget visar att ungarna inte hunnit bli flygga.

Vad finns att göra mer än att läsa , då det regnar? Jo, inomhusarbete!

Jag har gjort ett försök att förbättra ventilationen under britsarna. Det ville gärna bli lite fukt på madrassens undersida. Hoppas slippa det nu.
Glasfiber är svårarbetat. Det tog lång tid och flera batteriladdningar för dom sex hålen

Ekolodsdramat fortsätter

Ekolodet och allt därtill är bytt till det nya NMEA2000-systemet Den nya displayen passade nästan på den gamla platsen Där var också installerat ett 16 mm elrör för anslutningar.

Nu kan inte den nya kabelns kontakt komma genom röret.

Ingen panik. Det är ju bara att knipsa av sladden, dra igenom och skarva ihop igen.

Trodde jag, ja!

Av min son fick jag några fiffiga krympslangar med en liten klick lödtenn i mitten.

Teoretiskt är det inte så svårt, men trots att jag hade pannlyse och glasögonen på nästippen lyckdes jag inte få ihop fyra ledare, parvis skärmade med

aluminiumfolie, någon slags jord? i mitten och så trådskärm runt det hela och utanpå hela härligheten ytterligare en krympslang

Oj, så fina dagar vi haft! Sol, plusgrader på dagen och minus på natten. Då vi bodde utanför stan (i ett tidigare liv), sa barnen att det är vår då man kan cykla på skaren. Jag har inte, och kommer nog inte att testa så. Jag nöjer mig med att endast känna på vädret.

Till helgen ska vi ut på en fjälltur och efter den kommer båten att få ta mer och mer tid.

Under vintern har jag löst bekymret med ekolodet. Garmin undersökte mojängen och dömde ut den: Jag köpte ett nytt

Jag skickade in den här lilla datorenheten.

”Inget fel med den.”

En mycket trygg man på supporten förklarade hur jag skulle mäta displayen, för att kolla dess skick.

-”Kaputt”

Av hela den här historien lärde jag mig att: ”Skicka in samtliga komponenter eller samla ihop dom och ring sedan supporten för rådgivning.”

Från början visste jag inte att displayen inte tillverkas längre samt att ett nytt system ”NMEA 2000” var det nu allenarådande.

Det sved ordentligt i getskinnet (plånboken), men det hela slutade med ett helt nytt system

Det har varit stiltje på båtfronten ett tag, men den 22:a var det båtupptagning. Jag var i klubbstugan ca 40 minuter innan samlingen och utdelning av turordning. Trodde jag skulle vara bland de första. Där var knökfullt i stugan och jag trängde mig in som nummer 8.
Tanken var att få upp båten tidigt och börja bygga ställning och få på presenningen samma dag.

Motorn startade såå fint. Allt gick bra tills

Så är jag mycket nöjd med min seglarsommar.
Det blev ingen segling med spinnaker
Det blev inget napp dom få gångerna jag kastade med haspelspöet.
Det blev aldrig ordning på lodet och fartloggen.
Det blev ingen reda med länspumpen

MEN oj så mycket jag upplevt ändå.
Det blev lite back to basics utan avkall på komforten. Vädret var bra och jag badade mycket, så badkruka jag är. Mycket är nog lite felaktigt. Jag badade många gånger och snabbt.
Besöket i Härnösand var trevligt.
Lisbeth mönstrade på och vi drog norrut till Lövvik och till Höga Kustenbron.
Vår lilla hund Viggo var med och såg ut att stortrivas ombord.

22 september är det den andra båtlyftarhelgen i klubben.
Det går nog fortare för mig att vintra in båten i år, då jag drog flera nyttiga lärdomar vid förra torrsättningen. Det är en vacker höstdag. Alla båtar utom fyra är uppe. De flesta har fått vinterklädseln på. Vi hade en kraftig storm för någon vecka sedan, då vi fick testa alla surrningar.
Lyckliga dom som har båthus att förvara i.

När traktorföraren skulle justera vagnens placering kom däcken att vridas i sidled. Jag tänkte att det rättar till sig då jag pallar upp båten.
Hoppsan! Då jag skulle lyfta upp på den andra pallbocken, vred sig hela alltet av från bocken. Jag trodde att båten skulle välta.

Nåväl. Upp med båten på bocken igen med raka hjul.
Nu upptäcker jag att vid ”landningen” klarade inte stödhjulet av att hålla dragstången rak, utan den vred sig och hjälpte till att böja och vrida dragbalkarna.

Bägge balkarna ser ut på detta vis.
Det behövs en gassvets och ett par fyrkantrör för att rikta och förstärka. Det ska ju endast hålla för en transport om 2 gången 200m med och lika långt utan båt, så det är ingen fara.

Den kommer i sjön till våren igen